Efter ynka 15 minuter av att vänta utanför tävlingssalen fick vi reda på att dom kommer förskjuta tävlingen med yterligare 20 minuter. Sedan efter all den väntan så får vi gå in i tävlingslokalen, men det var ju såklart inte slut på det roliga. Väl där var det som tävlingen aldrig starta. Jag höll på med att kolla runt lite på tillåtna sidor, skriva lite hjälpsam kod och spela (lite) minesweeper. Det var inte jättebra koncept av tid där inne men efter ett tag så fick jag reda av en Nederlänning att geeks for geeks kommer att bli blockad. Jag som hade planerat att lite grann förlita mig på det fick lite panik. Jag informerade direkt resten av svenska landslaget och började spara ner några olika geeks for geeks sidor i html (dom hade fortfarande inte insett att wipa datorerna kunde vara en bra ide). Efter ett tag meddelade dom att dom skulle starta om datorerna och att man inte fick röra dom. När datorerna som hade varit våran primära syssellsätning var borta behövde nu folk vara lite mer kreativa för att underhålla sig. Jag körde tre i rad och 4 i rad mot en som satt bredvid mig. Det var också någon som kom på den briljanta iden att starta en namninsamling för att unbanna geeks for geeks. Det blev en relativt stor grej (nog på grund av att folk var desperata efter någon slags underhållning) och insamlingen lämnades till och med in till anordnarna även om det inte blev något av det. Till slut startade tävlingen två timmar efter den utsatta starttiden.

Vi hade haft föraningar om kvaliteten av tävlingen men jag tror ingen riktigt hade annat att det skulle vara så här låg nivå. Tävlingen bestod av ett problem med fyra subtasks. Det kanske låter helt okej men dom här subtasksen använde exakt samma mekanik, man behövde bara förutspå olika egenskaper. Problemet var också ett klassiskt ml problem med tabular data. Problemet var också väldigt insikts löst. Detta ledde till att man väldigt snabbt fick en modell som i princip var omöjlig att signifikant förbättra. Själv spenderade jag ungefär en timme av tävlingens fem på att få så bra minesweeper tid som möjligt (13s för 8x8).

Efter tävlingen så såg vi till att äntligen gå upp till slottet som har övervakat oss hela vistelsen. Det var en rätt brant stig upp till slottet men jag och Teo ansåg att det inte var nog och gick rakt upp istället för på stigen. Det var förvånansvärt jobbigt och var mer likt klättring än vad det var vandring. Väl där uppe fick man en väldigt fin utsikt över staden som blev bättre tack vare ansträngningen att nå den.

Det såg ut att bli en lugn dag då dom flesta var trötta efter tävlingen men det var ett lag hade andra planer. 20:41 meddelar Armenien att dom kommer göra en scavenger hunt där dom skickar en bild på en suvenir är och sen var det bara att hitta den. Det lät harmlöst, men deltagarnas ambitionsnivå ökade ju längre det pågick och det tog inte lång tid förens folk sprang runt över hela hotellet (och i staden) för att hitta Armeniska suvenirer. Jag och Ayaan fick till och med gömma en. Den sista platsen var vid ett biljardställe typ 5 minuter bort från hotellet. Jag hittade platsen på google maps och kutade hela vägen dit. Tyvärr var det några som redan hade gått halvvägs dit när dom fick meddelandet. Kanske fem minuter efter mig kom Ayaan och en Amerikan flåsandes in.

Det var dock inte en slump att Armenien gick till det biljard stället. Det var några deltagare som hade anordnat en biljardturnering där. Gick inte så bra för oss dock. Efter biljarden gick vi och åt burek (mycket godare än den här i Sverige). Sen för att avrunda kvällen körde jag två rundor Mafia och somnade vid en respektabel tid, klockan 2.